Upp till bevis för Uruguays vindkraft

På tionde våningen i en stor cementgrå kontorsbyggnad i centrala Montevideo, Uruguay, sitter Federico Crocker och José Perruccio i vars en enkel trästol. Från de höga fönstren lyser ett disigt och regngrått väder in, inte helt ovanligt för huvudstaden i det här lilla sydamerikanska landet. På bordet framför dem står en skål kakor, några papper ligger upplagda och bredvid dem en grå portfölj. Rummet är i övrigt tomt, bortsett några tavlor och utmärkelser och ett skrivbord med en dator som skymtas bakom ett par skjutdörrar. Alla har de på något sätt del i den förvandling som Uruguay nu står inför.

Uruguayanska vindkraftsföreningen AUdEE är inte en särskilt gammal organisation, men desto mer betydelsefull. När José och Federico för några år sedan startade organisationen var det för att samla alla inblandade i Uruguays framtida vindkraft. Landets energibehov hade länge varit helt beroende av vattenkraftverk som fortfarande står för majoriteten av den producerade elektriciteten i landet. I övrigt förlitat sig landet på importerade gas och olja från grannen Argentina. När så extrema väderförhållande torrlade flera vattenkraftverk och priset på argentinsk gas chockhöjdes, samtidigt som efterfrågan på elektricitet ständigt ökade i landet insåg politikerna att någonting drastiskt måste göras. Utredningar för bland annat kärnkraft sattes igång och 2007 gjordes en omfattande kartläggning av vindarna i landet och platser med bäst potential för vindkraft markerades ut.

Syftet har varit att få de olika parterna att prata med varandra och därigenom lättare lösa svårigheter. Enligt José är det precis vad organisationen har gjort.

- Det har blivit en succé, berättar José Perruccio, ordförande för AUdEE och förkarar hur alla – politiker, företag, landägare, elbolag, finansiärer – nu samlas kring samma mål: förnya Uruguays energisystem.

Federico Crocker, också han medgrundare av organisationen, är ingenjör till yrket och var med i konstruktionen av landets första vindkraftverket i Sierra de Caracoles för flera år sedan. Då var det ett pilotprojekt för utvärdera vindkraftens möjligheter, nu står betydligt fler saker på spel.

Trots en befolkning på strax under 3,5 miljoner och en yta inte större än Götaland och Svealand tillsammans, har landet blivit ett centrum för hela Sydamerikas vindkraftsindustri. Till 2015 ska nu 30% av Uruguays energimix utgöras av vindkraft, upp från försumbara mängder idag. Hela 1 GW ska konstrueras och installeras på mindre än två år, tillräckligt för att försörja cirka 300-400 000 hushåll med elektricitet under ett år.

- Ännu mer är på gång, berättar Federico. 1,2GW är klart för konstruktion och ytterligare 200MW är planerade på olika platser runtom i landet.

Målet om 1 GW vindkraft till 2015 är en av världens mest ambitiösa, och kommer att uppfyllas menar de båda experterna.

- Det hade aldrig varit möjligt om vi inte samlat alla berörda för att föra landet framåt.

Lyckas satsningen kommer den lilla nationen snabbt att segla upp som det land i världen med störst del vindkraft i sin energimix – till och med högre än Danmark, idag världsledande med 26% av den producerade elektriciteten från vind.

Allting är på plats, berättar de båda entusiastiskt; platserna, företagen, leveranserna, konstruktionen, finansieringen. Det finns bara ett enda problem, lägger José till och minen blir plötsligt allvarlig.

- Logistiken är det svåra. 1 GW vindkraft betyder att ungefär 300-400 torn ska anlägga Montevideos hamn, transporteras genom landet och ut till de avsedda platserna. I snitt kokar det ner till 6-7 stycken extremt lastbilstransporter varje dag till slutet av 2015, förklarar han, och alla ska de ut på våra redan hårt trafikerade vägar.

- Än värre är att leveranserna inte kommer på det viset, utan i större omgångar, flickar José in medan Federico bläddrar i några papper. Det betyder att under en dag kan uppemot trettio lastbilar lastade med vindkraftsverkens olika delar behöva lämna staden. Det är ett stort problem hur vi ska lösa detta rent praktiskt, skrattar han glatt, utan att egentligen se särskilt oroad ut. Vi löser det, lägger han till med självsäkerhet i rösten.

De senaste åren har flera konstruktioner av vindkraftsparker uppmärksammats i Latinamerika, bland dem större investeringar i både Brasilien och Chile. Här, till skillnad från vindkraften i Europa som kräver statliga subventioner för nå marknadsmässiga priset, står produktionen på egna ben redan från början. Därför blir investeringar såväl som utveckling mer intressent. Om det redan högt satta målet i Uruguay kommer att infrias eller ej återstår att se. Klart är att övergången från huvudsak vattenkraft och fossila bränslen till förnyelsebar vindkraft är i full gång. I det loppet har Uruguay tagit en tydlig ledning.