Robotansiktet och de rosamålade läpparna

Bitchig. Hon ser bitchig ut. Till och med när hon sover ser hon sur och hemsk ut. Dragen i ansiktet är spikrakt diagonala; ögonbrynen lutar som två pilar, ner och in mot näsbenet. De stängda ögonen är raka, som om de vore målade i en manga-serie. Parallellt med ögonbrynen, längre ner, bildar käkbenen samma diagonala linje in mot halsen. Munnen bryter effektivt av det strömlinjeformade ansiktet med formen av en tecknad bro.


Hon ser bitchig ut. Det mörkbruna häxhåret hänger nerför axlarna och slutar i höjd med brösten. Ibland täcker det ett litet födelsemärke på vänstra sidan av halsen. Hon bär en sådär mosigt beige kofta och under den en professionell, svart tenniströja och ett par svarta tights med mystiskt glittrande guldpalleter. De sistnämnda är fortfarande vackra, och efter en stund verkar det småvågiga håret plötsligt också snyggt. Långsamt växer hennes yttre till något behagligt. Med korsade armar och en svart handväska mellan benen sover hon stilla medan tåget susar fram över gröna åkrar. Himlen är somrigt blå, och trots de enstaka vita molnen är utsikten fint.

Hon vrider på sig och lägger huvudet på sned. För en stund lyckas hon nästan se söt ut, innan munnen än en gång går in i sin konstanta formation av ilska. Hon tar upp den gigantiska telefonen och kollar snabbt facebook. Efter en stund släcker hon skärmen och använder den som en spegel för sina  rosa läppar istället. Är de bra? Ser de snygga ut? Skrattretande? Hon är inte mer än 15, men försöker med hjälp av smink, läppar och kläder att se äldre ut. Att hon misslyckas är hon dock lyckligt ovetande om.

På höger ringfinger bär hon en silvrig ring, ungefär mitt mellan knogen och fingerleden. Den påminner om The One Ring, bortsett den silvriga färgen. Hon kliar sig på halsen, och ringer skrapar försiktigt mot det söta födelsemärket. Det är ganska fint, men det tycker nog inte hon. Piercingen i höger näsborre, däremot, är en av hennes favoriter, trots att det bara är ett silverfärgat smycke.

Under resten av resan förändras hennes min aldrig mer än från sur till neutral och tillbaka. Hela ansiktet är på något vis stelt, tomt och tråkigt. Kanske blir hennes nästa resa bättre. Eller så är hon bara så. Trist, och bitchig.